Japans kvinnor nedtryckta i stövelskaftet

Boken innehåller berättelser direkt från det verkliga livet uppbackad av offentlig statistik. Det skulle vara mycket intressant att läsa en uppföljning. Hur är livet för de japanska kvinnorna år 2019?

Bokomslag Den gömda solen

Titel: Den gömda solen

345 sidor

Författare: Monica Braw & Hiroe Gunnarsson

 

ISBN: 91-36-01246-7

Den gömda solen - bok om japanska kvinnor

”De fem värsta åkommor som drabbar det kvinnliga psyket är: uppstudsighet, missnöje. skvaller, svartsjuka och dumhet. Utan tvekan biter de sig fast i sju av tio kvinnor och det är orsaken till att kvinnor är underlägsna män.”

Skrivet på 1700-talet i skriften Högre undervisning för kvinnor. Frågan är hur mycket av den kvinnosynen som fortfarande har kraft i dagens Japan?
Texten fortsätter: ”De enda egenskaper som klär en kvinna är mildhet, lydnad, avhållsamhet, medkänsla och anspråkslöshet.”

 

Monica Braw och Hiroe Gunnarsson publicerade boken Den gömda solen 1978.
Nu 2019 är det endast 41 år sedan boken publicerades och de exempel på hur kvinnorna hade det efter kriget, på 50-, 60- och 70-talen är häpnadsväckande. Åtminstone för en man.

 

Författarna skriver om kvinnornas liv som svärdöttrar och relationen till svärmodern, om skilsmässor, om utbildning, om prostitution, om kvinnliga aktivister, kvinnor på arbetsplatsen, kvinnors möjligheter till löneförhöjning och befordran och mycket annat.

Statistiken blir levande när författarna blandar siffrorna med egna intervjuer.

Egna upplevelser i Osaka

1987, mindre än tio år efter det att boken publicerats, flyttade jag till Japan. Vilken miss att inte ha läst den här boken innan flytten. Mycket mer skulle ha varit begripligare och tydligare.

 

Bl.a. undervisade jag privat i engelska och nästa alla elever var kvinnor mellan 20-45 år. Kvinnorna uttryckte tydligt att de minsann tänkte fortsätta arbeta efter äktenskapet, de var med i fackföreningar och deltog i förstamajdemonstrationer, de bodde ihop med sina män utan att vara gifta. Eleverna pratade gärna om männen i Japan och blev något förbluffade och utropade "sugoi!" (fantastiskt!) när de fick höra att mina äldre bröder både lagade mat och hanterade dammsugaren.

 

Lärde känna flera egna företagare, frånskilda med barn, kvinnor som reste mycket på egen hand m.fl. Nu när jag läst den här mycket fascinerande och skrämmande boken Den gömda solen, går det upp för mig att mina elever fanns det inte många av på dussinet. Nu har det blivit bättre, det vågar jag påstår utan att göra någon djupare undersökning.

Men Sverige är väl paradiset?

Väl hemma igen 1997, så pratade vi svenskar fortfarande om samma orättvisor som jag trodde var utagerade och utraderade på 70-talet. Och jag som i Japan hade sagt att "hos oss finns inga sådana problem".

 

Vissa fördomar, vissa orättvisor tar 50, kanske 100 och än fler år på sig att tyna bort. Politiker i en demokrati har inte bråttom och det sägs att det är demokratins styrka.

 

Boken om Japans kvinnor är en svettig upplevelse och efter att ha läst författarnas beskrivningar om hur mycket välutbildade kvinnor får kämpa på sina arbetsplatser för att få vettiga arbetsuppgifter går det inte komma undan tänken på hur kvinnorna i vårt land har det i dag.

 

Under mina 10 år i Osaka gick det att både se och höra förändringar i relationen man-kvinna, kvinna och det offentliga. Reser ständigt till Japan och tycker mig se en stor skillnad jämfört med beskrivningarna i Den glömda solen. Det har blivit bättre.

 

Jo, de kvinnor som var mina elever arbetar fortfarande, en av dem som professor på ett universitet och hon planerar arbeta till dess hon är 70 år (att jämföra med pensionsåldrarna som anges i boken). Andra har gått i pension efter att ha fortsatt arbeta ett helt yrkesliv.

Men, nog skulle det vara intressant med en uppföljning, en del 2.

 

/Jerker Bergström

 

Hur det är att växa upp som dotter tlll en Yakuzaboss och fler recensioner av japanska böcker.