Snöfestivalen, en upplevelse trots den blida vintern. I bussen och på väg in till hotellet i Sapporo från flygplatsen såg vi lastilar på rad bredvid snöupptagningsbilar som oavbrutet lastade snö utefter huvudleden. Plogkanterna tog de tillvara. Härliga dagar i snö och is i Hokkaidos största stad, 4-11 februari 2020
I fyra dagarna gick vi omkring i ett vitt Sapporo. Som kallast -7 och som varmast +1. Den 5 februari snöade det 12-14 timmar men det bekymrade inte alls Sapporoborna, som verkade köra på som vanligt. Spårvagnar och bussar rullade fram obehindrat och de infödda verkade inte bry sig oavsett om de hade högklackat eller gummisulor på fötterna. Folk med mössor på insåg vi snart att de var turister.
Sapporobornas sätt att hantera snö i en miljonstad imponerade. Trafik flöt till synes helt utan problem trots en miljon festivalbesökare. Inte blev det en riksnyhet på tevenyheterna heller.
Skulpturerna var fantastiska trots att våra värdar från Nippon Travel Agency Hokkaido sade att detta år var tämligen medelmåttligt. Skapelserna var små och inte lika spektakulära som andra år tyckte de båda. För lite snö helt enkelt.
Visst fanns små skulpturer, endast 150 cm höga. Sjöhäst av ett isblock och en snögubbe som påminner om undertecknad.
Små och små… I den centrala parken (Odori koen) såg vi många skulpturer mellan 10-15 meter höga: kopia av polskt slott, Chopin i snö, motorcyklar, ölsejdlar ett par meter höga, örnar, björnar, hästar, skidbacke, mangafigurer, utomhusscener och mycket, mycket annat.
Odori Koen, parken mitt i stan, mitt emellan två stora gator. Centrum för Snöfestivalen i Sapporo.
Skidbacken och det polska slottet syns närmast. I parken vara nästan alla skulpturer av snö, inte is.
Slottet Lazienski är uppskattningsvis 20 meter högt, 25-30 meter djupt och brett när det är gjort av snö. Antagligen större. Slottet och en mindre staty av Chopin symboliserar 100 år av diplomatiskt samarbete mellan Japan och Polen.
Jo, åtminstone en kväll satt en pianist i en liten (till synes kall) kur och spelade Chopins musik. Fantastiska byggen ett år när skulpturerna är "små och inte spektakulära" och det är ont om snö.
Slottet var så väl tilltaget att det Amerikanska armébandet mest liknade en dockorkester när de här står på "sockeln" till bygget. En orkester som verklgien kunde spela och hela tiden hade stor publik. Här framför de Beatlessången "Hey Jude".
Dagarna vi var där svävade molnen lågt och en dag föll det säkert 15-20 cm snö och det blev förstås svårare att se detaljerna i de vackert utmejslade isskulpturerna. Dessbättre slås belysningen på så fort det blivit mörkt. De avancerade ljussättningarna och ljusspelen gav djup åt verken. Många snö- och isskulpturer, inte minst de mycket stora, gjorde sig betydligt bättre kvällstid. Synd att vi inte fick uppleva Sapporo i solsken en hel dag.
Festområdet Susuki som även det ligger mitt i stan. Här var alla skulptuerar gjorda av isblock.
Vinnare och pristagare blev till slut de som skapade fullblodet i snö. Ett magnifikt verk med ett strålande musik- och bildspel. Bredd 16m, höjd 12m, djup 13 m. En hyllning till galoppstporten och det faktum att på Hokkaido föder man upp tävlingshästar.
260 lastbilar à 5 ton fraktade snö till de 1 052 personerna som arbetade i 28 dagars med snön för att få hästen klar i tid. Klicka bilden och beskåda detta magnifika ljusspel i sin helhet. Film på drygt 3 minuter.
Suveräna segrare i årets festival. Deras tävlingshäst var verklgien ett fullblod. Klicka bilden och det fantastiskt fina ljusspelet.
I den här enkla bildserien får du en överblick hur de byggde hästen och Triumfbågen på bilden ovan och i filmen som du förhoppningsvis nyss tittat på. Alla gånger bäst i stan!
Maten i Sapporo eller på Hokkaido sägs vara utmärkt. Bekanta i Osaka berättade att är man i Sapporo, då måste varje människa absolut äta fisk och ramen. Ramen blev också första måltiden och det smakade superbt. Nästa matbekantskap var en restaurang med fisk och sake som specialitet och som låg inrymd på 5:e våningen i ett hyreshus. Här väntade andra smakligheter, som nihonshyu.
Sake, eller Nihonshyu, kan serveras på flera olika sätt. Servitrisen låter risvinet flöda ut över glaset och rinna ner i ”ta-emot-fatet” (ukesara, en fyrkantig låda). När du tömt glaset då häller du det som finns i "ukesara" i glaset och dricker förstås även det. Att dricka sake på det här viset kallas Mokkiri.
Allt var inte klart till öppningsdagen den 4 februari. Här står Team Finland och skrapar och putsar. De var mycket koncentrerade så det var inte lönt att ropa "Heja Suomi!" Intill finländarna lag från Indonesien och Thailand med flera länder som inte ens har snö på vykort. Sverige deltog vad vi vet senast 2012 och skulpterade då en älg.
Många snowboard- och freestyleåkare fanns i stan de här dagarna. Uppvisningar på kvällarna med de bästa japanska åkarna och många fler medelmåttiga åkare tog chansen att få åka i Odori Park. Stora backen på bilden är 24 meter och 65 meter lång.
Shoppingarkaden kryllade av besökare kvällstid. Många Hongkong-kineser och amerikaner stötte vi på både på hotellet och ute på restauranger och i butiker. Bra skydd dagen det snöade kraftigt, en dag när caféer och restauranger var fulla av besökare.
Underbara dagar i Sapporo! Dit åker vi gärna igen. Det finns festivaler även sommartid. Som denna Sommarfestival (夏まつり) som bl.a. innehåller en ölfestival mitt i staden, i samma park som snöskulpturerna byggdes, Odori koen (koen = park). I Japan har vi guider med stora kunskaper om landet och kulturen.
Numera är det enkelt och det går fort att resa till Hokkaido. Sedan december 2019 flyger Finnair (som satsar ordentligt på Japan) direkt Helsinki-Sapporo två gånger i veckan. Från flygplatsen åker du med olika bussar in till staden eller tar tåget som heter JR. Läs mer om staden Sapporo.
Se mer på Snöfestivalens egen webbplats på engelska.
---
Text och nästan alla foton:
Jerker Bergström