Fuji är inte vilket berg som helst. Bergskedjan på huvudön Honshyu heter Japanese Alps, men i den kedjan ingår inte Fuji, Berget har en perfekt form och drar blickarna till sig, väl synligt som det är från alla håll.
Sedan urminnes tider har japanerna dyrkat Fuji-san. Lätt att förstå med dess perfekta form och inneboende styrka. Fuji är trots allt en vulkan, med sitt senaste utbrott 1707. Det finns experter som påstår att vulkanen kommer att vakna till liv igen.
Fuji ligger på huvudön Honshu, nästan mitt i landet och är 3 776 meter högt. Du kan klättra upp till toppen i juli och augusti, för det är inte tillåtet alla månader på året.
Klättringen är något brant och stenig till en början, men kraftiga rep gör det hela betydligt lättare. Efter en stunds klättring övergår underlaget från sten till finfördelad lava. Klättringen liknar mer en promenad eftersom underlaget är jämt som en grusplan, låt vara i kraftig lutning.
Åker du för att titta på toppen, då är det bäst om du är tidigt ute. Luften kan vara "dimmig" och det blir ingen klar bild du får av vulkanen. Höstens med sin klara lugt är nog bästa årstiden.
Fuji-san, det mytomspunna berget.
Gör som de flesta andra: starta sent om kvällen, klättra upp och sov en stund i toppstugan och njut av soluppgången och utsikten, om det inte regnar förstås.
Själv kom jag till hachi go-me, punkt åtta, fortfarande en bit från toppen. Vi blev stoppade av guider eftersom vinden var stark och regnet piskade hårt mot kroppen. Just då kändes det eländigt att inte få tillåtelse att gå ända fram till kratern, men eftersom kvinnorna just framför mig var betydligt äldre, finns fortfarande hopp om att en dag komma upp till toppen.
Fuji är beskrivet av många poeter och konstnärer. Även andra som rest till Fuji-san, dock inte undertecknad, har bemödat sig om att skriva tanka- eller haikuverser om det storslagna i att uppleva berget Fuji och dess ombytliga uppenbarelse. Ena dagen blått, nästa vitt av snö, heller höljt i dimma.
Klättrat och skrivet av
Jerker Bergström